Kort om gjuteriindustrin

Det finns mycket att intressant att berätta när det gäller gjuteriindustrin, både vad gäller produktionen här i Sverige och på globalt plan. Här har vi samlat den information som vi i Gjuteriföreningen tycker ger en kortfattad men bra bild av industrin.

Gjuteriindustrin globalt

Från år 2003 till år 2017 har den totala produktionen av gjutgods ökat från runt 70 miljoner ton till över 104,3 miljoner ton.

Den tillväxten har framför allt skett i Kina och Indien. Det är en utveckling som har skett på bekostnad av USA, Japan och flertalet europeiska länder som under samma tidsperiod kraftigt tappat marknadsandelar.

Sett till materialslag består nästan halva produktionen av gråjärn. Sverige har en ännu större slagsida mot järn jämfört med övriga världen.

Gjuteriindustrin i Sverige

I Sverige producerades 2017 strax över 300 000 ton gjutgods, vilket motsvarar ungefär två procent av den totala produktionen i Europa. Sverige är i särklass Nordens största producent av gjutgods och producerar mer än de övriga nordiska länderna tillsammans.

Produktionen sker till ungefär lika stor del i interngjuterier hos globala svenska industrikoncernen som i fristående gjuterier. Räknat per invånare har Sverige jämfört med många andra industriländer en förhållandevis hög gjutgodsförbrukning. Detta medför att den svenska gjuteriindustrin är mycket väl utvecklad både personellt och tekniskt. Stora investeringar har gjorts för att möta dagens och framtidens kundkrav på bland annat kvalitet och leveranssäkerhet.

 

Fordonsindustrin störst

Bland gjutgodsförbrukarna intar fordonsindustrin en tätposition. Den svarar för ungefär hälften av den svenska gjutgodsförbrukningen. Utvecklingen inom fordonsindustrinoch flera andra industrigrenar som till exempel maskinindustrin har positivt påverkat utvecklingen i den svenska gjuteriindustrin. Bland annat nämnas kravet på lättare konstruktioner inom fordonsindustrin, vilket i sin tur ställt krav på gjuterierna att gjuta lättare gjutgodskonstruktioner. Kravet har även drivit på utvecklingen mot högre hållfasthet i materialet samtidigt som man i flera komponenter övergått till aluminium. I sin tur har denna övergång drivit fram krav på höghållfast aluminiumgjutgods.

Ett annat exempel på område där svensk gjuteriindustri ligger långt framme är gjutgods till vindkraftsindustrin. Flera svenska gjuterier levererar idag till denna industrigren. Det ställer krav på gjutgods med goda utmattningsegenskaper och som tåg en hög belastning vid låga temperaturer. Ytterligare ett område kan nämnas, nämligen möbelindustrin. I moderna möbler, till exempel kontorsstolar, ingår ofta pressgjutna aluminiumprodukter. Det är ett kvalitetsmässigt krävande område då det behövs fina ytor och designtänkande.

 

Hög nivå internationellt

De omfattande strukturförändringar som har skett inom gjuteriindustrin i hela Europa har naturligtvis även berört den svenska gjuteriindustrin. I Sverige började dessa strukturförändringar tidigt. Orsaken till detta var främst att man tidigt införde stränga yttre och inre miljöbestämmelser och dessutom såg till att de efterlevdes. För många mindre gjuterier blev kostnaderna för höga, vilket tvingade dem att lägga ned sin verksamhet eller gå samman med andra gjuterier till större gjuteriföretag. Resultatet har blivit att den svenska gjuteriindustrin idag ligger på en mycket hög nivå internationellt sett vad beträffar både inre och yttre miljö.

Världsproduktionen inom gjuteri året 2017.

Världsproduktionen inom gjuteri året 2017.

Gjuteriindustrin har ett mycket nära samband med verkstadsindustrin. Detta framgår av att flera svenska gjuterier ägs av verkstadsföretag och har som uppgift att säkra leveranser av gjutgods till den egna koncernen. Detta hindrar dem dock inte från att sälja delar av sin produktion på den öppna marknaden.

Närmare hälften av den svenska gjutgodsproduktionen, i ton räknat, sker vid dessa integrerade gjuterier. Exempel på stora industrikoncerner med egna gjuterier i Sverige är Volvo, Scania, SKF och Husqvarna. 

 

Kraftig ökning

Pressgjuteriindustrin i Sverige har utvecklats starkt under senare år och allt mer avancerade produkter gjuts. Stora investeringar har gjorts i nya maskiner och kringutrustning till dessa. I många pressgjuterier sker produktionen idag i det närmaste helt automatiskt.

Pressgjutning av produkter i zinklegeringar har ökat kraftigt under senare år. Speciellt är det telekomindustrin som i ökande omfattning använder zinkdetaljer i sina utrustningar. På området pressgjutning av zinklegeringar intar Sverige en av tätplatserna i Europa.

Sverige är i förhållande till sin storlek en betydande producent av gjutna kopparlegeringar. På området pressgjutning av kopparlegeringar är Sverige ett av de ledande länderna i världen.

Drygt 40 procent av kopparlegeringarna gjuts genom pressgjutning. Nästan lika stor andel är centrifugalgjutet medan 10-15procent vardera gjuts i kokill respektive sandform.

Järngjuterier

Tonnagemässigt svarar järngjuterierna för den största delen av den svenska gjutgodsproduktionen. Värdemässigt svarar dessa gjuterier för cirka hälften av det totala värde som den svenska gjutgodsproduktionen genererar.

 

Stålgjuterier

Det finns i dagsläget tretton gjuterier i Sverige som gjuter i stål. Räknat i tonnage svarar stålgjutgodset för drygt sju procent av den totala svenska gjutgodsproduktionen. Strukturomvandlingen bland stålgjuterierna började tidigt och idag är tillverkningen vid stålgjuterierna i flera fall koncentrerad på speciella marknadssegment. Flera svenska stålgjuterier har lyckats väl på exportmarknaden och har en väsentlig del av sin produktion inriktad på export.

Icke järn-metallgjuterier 

I de svenska gjuterier som gjuteri i andra metallsorter än järn och stål, så kallade icke-järnmetaller, tillverkades 2017 cirka 63 700 ton gjutgods. Aluminiumgjutgodsproduktionen svarade för ungefär två tredjedelar av denna produktion. Tillverkningen av aluminiumgjutgods sker till en klart övervägande del – över 80 procent – genom pressgjutning. Drygt tio procent gjuts i kokill och resterande del gjuts i sandform.

Trend mot mer bearbetat gjutgods

Gjuteriindustrins kunder vill i allt större utsträckning köpa bearbetat gjutgods.

Detta har medfört att många gjuterier har investerat i modern bearbetningsutrustning och kan idag leverera gjutgodset bearbetat och klart för exempelvis inmontering i en maskinutrustning.

 

De gjuterier som inte har en egen bearbetningsutrustning har ofta ett samarbetsavtal med några bearbetningsföretag och kan därigenom uppfylla kundens krav på bearbetat gjutgods.

En fördel med att gjuterierna även åtar sig hela eller delar av bearbetningen är att denna ofta kan kombineras med det i många fall tunga och ur miljösynpunkt besvärliga rensningsarbetet. En samordning av bearbetningen och rensningen medför även ekonomiska fördelar.

En annan utvecklingstrend är att gjuterierna i ökad omfattning deltar i utvecklingsarbetet av nya produkter i samarbete med kunden. Exempelvis deltar gjuteriet och ofta även modell-eller verktygstillverkaren i konstruktionsarbetet och kan därigenom på ett tidigt stadium av utvecklingskedjan ge gjuteritekniska aspekter på utformningen. Med hjälp av FEM-analyser och gjutsimuleringar kan gjutgodset ges en optimal utformning.