Makroekonomisk utveckling i Sverige
Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas efter några år med svag konjunktur. BNP ökade med 1,6 procent under andra kvartalet 2026 jämfört med föregående kvartal, och Konjunkturinstitutet bedömer att BNP växer med omkring 2,4 procent under helåret 2026.
Inflationen har samtidigt fallit tydligt. I juli 2026 var inflationstakten 0,2 procent enligt KPI och 0,7 procent enligt KPIF. Det innebär att inflationen för närvarande ligger under Riksbankens mål på 2 procent. Hushållens konsumtion har börjat återhämta sig och stigande köpkraft bidrar till den ekonomiska återhämtningen.
Arbetsmarknaden är fortfarande svagare. Den säsongsrensade och utjämnade arbetslösheten uppgick till 8,7 procent i juli 2026. Konjunkturinstitutet bedömer dock att arbetslösheten börjar vända tydligare nedåt under hösten.
Riksbankens styrränta ligger sedan den 26 augusti 2026 på 1,75 procent. Sammantaget har utsikterna för svensk ekonomi förbättrats, även om osäkerheten kvarstår och återhämtningen ännu inte fått fullt genomslag på arbetsmarknaden.
Fakta
- Drygt 80 gjuterier
- Omkring 5 700 sysselsatta
- Cirka 289 000 ton gjutgods producerades under 2025
- Järn är det största materialområdet och står för omkring 70 procent av den svenska produktionen
- Svenska gjuterier använder en hög andel återvunnet material, i vissa fall upp till 98 procent
- 42 av 51 gjuterier förväntar sig ökad produktion framöver
- Majoriteten av de svenska gjuterierna är små och medelstora företag (SMF)
- Små och medelstora gjuterier bidrar uppskattningsvis till ett exportvärde på 7,2 miljarder kronor
- Fordonsindustrin står för en stor del av den svenska gjutgodsproduktionen, framför allt genom några av landets största gjuterier. Samtidigt levererar många svenska gjuterier till andra marknader, exempelvis verkstadsindustri, energi, försvar och infrastruktur.
Läget i den svenska gjuteriindustrin
Den svenska gjuteriindustrin består av drygt 80 gjuterier och sysselsätter omkring 5 700 personer. Under 2025 producerade branschen cirka 289 000 ton gjutgods, varav omkring 204 000 ton järn, 56 000 ton aluminium och 14 000 ton stål.
Branschen består till stor del av små och medelstora företag, men variationen är stor både vad gäller storlek, material och kundmarknader. Många gjuterier är samtidigt starkt beroende av ett begränsat antal stora kunder. Bland de företag som deltagit i Branschanalys 2025 står de tre största kunderna för omkring hälften av omsättningen i median.
Trots ett utmanande marknadsläge finns en tydlig framtidstro. 42 av 51 företag som svarat på frågan om framtida produktion förväntar sig att produktionen kommer att öka. Digitalisering och hållbarhet ses också som viktiga konkurrensfaktorer. En majoritet av företagen ser hållbarhet som en affärsmöjlighet och många bedömer att digitalisering kommer att stärka deras konkurrenskraft de kommande åren.
Samtidigt står branschen inför fortsatt omställning. Krav på resurseffektivitet, klimatprestanda, digitalisering och kompetens påverkar hur svenska gjuterier utvecklar sin produktion och sina erbjudanden. Branschanalysen visar också på nya marknadsmöjligheter, där bland annat försvarsindustrin lyfts fram av många företag.
Nyheter och strukturförändringar
De senaste åren har präglats av flera förändringar i den svenska gjuteriindustrin. Företagsförvärv, ägarförändringar och nedläggningar visar på en bransch i fortsatt omvandling.
Under 2024 förvärvade Unnaryd Modell Melins Metall och IAC Group tog över verksamheten vid Nyströms Gjuteri efter bolagets konkurs. Under 2025 avslutades gjuteriverksamheten vid både Valmet i Karlstad och Baettr i Guldsmedshyttan. I Guldsmedshyttan har anläggningen därefter (2026) fått nya ägare med ambitionen att återstarta gjuteriverksamheten.
Utvecklingen visar på en fortsatt konsolidering i branschen, där verksamheter byter ägare och produktionskapacitet samlas hos färre aktörer. Samtidigt finns en tydlig vilja att investera och utveckla svensk gjuteriverksamhet, både genom företagens egna satsningar och genom gemensamma initiativ för forskning, innovation och kompetensutveckling.
Utmaningar och möjligheter
Den svenska gjuteriindustrin står inför både utmaningar och nya möjligheter. Branschanalys 2025 visar på en bransch som verkar på en föränderlig marknad, samtidigt som företagen ser möjligheter till utveckling och tillväxt.
Bland de viktigaste utmaningarna finns:
- osäker efterfrågan och stora variationer i produktionsvolymer
- hög exponering mot ett begränsat antal stora kunder
- höga kostnader och osäkerhet kring framtida tillgång på energi och råvaror
- behovet av rätt kompetens för både dagens produktion och den tekniska omställningen
- ökade krav inom klimat, miljö och resurseffektivitet
Samtidigt finns betydande möjligheter:
- 42 av 51 företag i branschanalysen förväntar sig en ökad produktion framöver
- digitalisering och automation kan bidra till effektivare produktion och stärkt konkurrenskraft
- en stor andel återvunnet material och tillgång till fossilfri el ger svenska gjuterier goda förutsättningar att möta ökade klimatkrav
- 62 procent av företagen ser hållbarhet som en affärsmöjlighet
- försvarsindustrin pekas ut som en potentiell marknad av en stor del av företagen
Svensk gjuteriindustri befinner sig i en period av förändring. Strukturförändringar, teknisk utveckling, nya marknader och ökade hållbarhetskrav kommer att påverka hur branschen utvecklas under de kommande åren.
Geografisk fördelning av svenska gjuterier
Färg: materialtyp (Gru07) · Storlek: rörelseintäkter per anställd, år 5 (kkr/anst.) · n = 80 gjuterier