Hållbarhet & cirkularitet i gjuteriindustrin

Svensk gjuteriindustri arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan och bidra till en mer cirkulär ekonomi. Genom energieffektivisering, återvinning av material och utveckling av hållbara produktionsmetoder skapas gjutgods med minskat klimatavtryck.

Hållbarhet i svensk gjuteriindustri

Gjuteriindustrin är en viktig del av den gröna omställningen. Genom hög materialåtervinning, fossilfri el och effektivare processer kan svenska gjuterier minska sin klimat- och miljöpåverkan. Cirkulära materialflöden är en central del av branschen, där metall kan återvinnas och användas som råvara i nya gjutna komponenter.

Det här är titeln

Cirkulära materialflöden och återvinning

Gjutning är en cirkulär tillverkningsmetod eftersom metaller kan återvinnas och användas på nytt som råvara. Svenska gjuterier använder upp till 98 % återvunnet metalliskt material i produktionen, vilket minskar behovet av jungfruliga råvaror och bidrar till ett mer resurseffektivt materialflöde.

Även formsand, som används vid sandgjutning, kan återanvändas i stor utsträckning. I moderna gjuterier kan en stor del av sanden återföras till processen, vilket minskar behovet av ny sand och mängden restmaterial som behöver tas om hand.

Energieffektivitet och fossilfri el

Smältning av metall är en energikrävande process. Sveriges elproduktion med låg klimatpåverkan ger svenska gjuterier goda förutsättningar att minska utsläppen från produktionen. För att ytterligare effektivisera energianvändningen arbetar industrin bland annat med:

  • Moderna och energieffektiva smältugnar
  • Återvinning och nyttjande av spillvärme
  • Digital styrning och optimering av energianvändningen
Det här är titeln
Det här är titeln

Miljöpåverkan och utsläppsminskning

Svenska gjuterier arbetar systematiskt med att minska verksamhetens påverkan på luft, mark och vatten. Miljöarbetet omfattar hela produktionsprocessen – från val av råvaror och kemikalier till rening av utsläpp och hantering av restmaterial. Viktiga områden är bland annat:

  • Effektiv rening och filtrering för att minska utsläpp av stoft och andra föroreningar till luft
  • Substitution och minskad användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier, exempelvis i bindemedel och andra processkemikalier
  • Effektiv vattenanvändning och kontroll av utsläpp till vatten
  • Minskade mängder restmaterial genom återanvändning och återvinning av exempelvis metall och formsand
  • Optimerade processer och materialflöden för att minska kassationer, spill och resursförbrukning

En viktig drivkraft är också EU:s nya BAT-slutsatser för smides- och gjuteriindustrin, som innebär skärpta krav på bland annat utsläpp, resurs- och energieffektivitet samt användning av kemikalier. För svenska gjuterier innebär det ett fortsatt arbete med att utveckla både processer och miljöprestanda under de kommande åren.

Framtidens hållbara gjuteriindustri

Hållbarhet är en central fråga för gjuteriindustrins framtida konkurrenskraft. Genom investeringar i ny teknik, energieffektiva processer och cirkulära materialflöden kan svenska gjuterier fortsätta minska sin klimat- och miljöpåverkan och samtidigt bidra till en mer resurseffektiv industri.

Utvecklingen sker i nära samverkan mellan gjuterier, kunder, akademi och forskningsinstitut. Ett viktigt steg är etableringen av Swedish Manufacturing and Engineering Center (SMEC), där industri, akademi och bransch samlar kompetens och resurser för forskning, utveckling, demonstration och implementering av ny teknik. Centret skapar möjligheter att snabbare omsätta forskning och innovation i industriell tillämpning och stärker därmed förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar svensk gjuteriindustri.

Gjuteriindustrin är därmed inte bara en industri som behöver ställa om, utan en viktig möjliggörare för den gröna omställningen.

Projektet GRETA 

Projektet GRETA är nu avslutat och syftet var att ge Sveriges gjuteriindustri förutsättningar för en hållbar omställning med bibehållen konkurrenskraft. Målet är att ge svenska gjuterier verktyg för en hållbar omställning genom mer effektiv resursanvändning.

På vår sida publikationer kan du läsa rapporterna från projektet.