Cirkulära materialflöden och återvinning

Att arbeta cirkulärt innebär att material används så länge som möjligt, återvinns i slutet av sin livslängd och återförs till produktionen istället för att bli avfall. I en cirkulär ekonomi skapas värde genom effektiv resursanvändning, minskat svinn och smart materialhantering – något som gjuteriindustrin haft som grundprincip långt innan begreppet blev allmänt känt.

En naturligt cirkulär bransch

Gjuteriindustrin är i grunden en cirkulär verksamhet. Istället för att använda nytt råmaterial i varje produktion, baseras största delen av tillverkningen på återvunnet metallskrot – i svenska gjuterier används upp till 98 % återvunnet material.

Metall kan återvinnas i princip hur många gånger som helst utan att förlora sina egenskaper. Det gör gjutgods till ett långlivat och klimatsmart val.

Utöver metallen återvinns även andra material i processen. Exempelvis återanvänds gjutsand, som används för att forma godset, i flera cykler innan den tas om hand som avfall eller används i andra industriella tillämpningar.

Foto: Stig-Göran Nilsson 2002, Jernkontoret

Metallskrot – en strategisk råvara

Svenska gjuterier använder stora mängder metallskrot som smälts om och blir till nya komponenter. På så sätt kan material som redan finns i samhället användas på nytt och behovet av jungfruliga råvaror minska.

Men allt skrot är inte likvärdigt. Legeringsinnehåll, föroreningar och andra kvalitetsegenskaper avgör vilka skrotfraktioner som kan användas för olika material och produkter. För gjuterier handlar råvaruförsörjningen därför inte bara om tillgång till skrot, utan om tillgång till rätt skrot med rätt kvalitet.

Detta blir allt viktigare när efterfrågan på återvunnet metalliskt material ökar.

Foto: Stig-Göran Nilsson 2002, Jernkontoret

Ökad konkurrens om framtidens skrot

Den svenska och europeiska stålindustrin genomgår en omfattande omställning. Elektrifiering av produktionen och en ökad användning av elektriska ljusbågsugnar skapar nya möjligheter att använda återvunnet stål som råvara och minska beroendet av fossila processer.

Samtidigt innebär utvecklingen att efterfrågan på metallskrot kan öka kraftigt. Nya och omställda produktionsanläggningar kommer att behöva stora mängder råvara, där skrot tillsammans med exempelvis järnsvamp blir en viktig del av materialförsörjningen.

Det innebär att flera delar av metallindustrin i allt större utsträckning kan komma att konkurrera om tillgängliga skrotflöden. Särskilt betydelsefull blir tillgången till skrot med rätt kvalitet och sammansättning, eftersom olika processer och produkter ställer olika krav på råvaran.

För gjuteriindustrin blir därför tillgång, kvalitet, sortering och pris på skrot allt viktigare strategiska frågor. Att kunna använda fler skrotfraktioner och hantera variationer i både tillgång och kvalitet kan bli en viktig konkurrensfördel i framtiden.

Foto: Pia Nordlander, 2015, Jernkontoret

Från skrotmängd till skrotkvalitet

En viktig del av framtidens cirkulära materialförsörjning handlar därför om att använda tillgängligt skrot smartare. Bättre sortering, spårbarhet och kunskap om materialets sammansättning kan göra det möjligt att använda fler skrotfraktioner utan att kompromissa med kvaliteten på det färdiga gjutgodset.

Det innebär också att skrot behöver ses som en del av en värdekedja. Material som sorteras och återvinns med hög kvalitet kan behålla ett högre värde och återföras till nya produkter i stället för att nedgraderas till användningsområden med lägre materialkrav.

För svenska gjuterier blir förmågan att hantera variationer i skrotets tillgänglighet och kvalitet därför en viktig del av både cirkulariteten och den framtida konkurrenskraften.

Även sanden ingår i det cirkulära flödet

Cirkularitet i gjuteriindustrin handlar inte bara om metall. Vid sandgjutning används stora mängder formsand och en stor del av sanden kan återföras till processen och användas flera gånger.

Genom bättre styrning av sandens egenskaper och effektivare återvinning kan behovet av ny sand minska samtidigt som mängden restmaterial begränsas. Det finns också möjligheter att använda vissa restmaterial från gjuterier i andra industriella tillämpningar.

Konkreta exempel från branschen

Branschen arbetar aktivt med att utveckla och förbättra sina cirkulära flöden genom forskning, innovation och samverkan. Här är några exempel på projekt som stärker den cirkulära förmågan:

HANS – Hållbar användning av naturlig sand

Ett forskningsprojekt som syftar till att optimera användningen och återanvändningen av gjutsand. Genom att förstå sandens egenskaper och livscykel bättre kan man öka återanvändningen och minska behovet av jungfrulig sand.

Variabel skrotgård – för bättre hantering av metallskrot

Detta projekt fokuserar på hur gjuterier kan hantera en mer osäker materialförsörjning genom bättre sortering och flexibel användning av skrot. Målet är att förbättra kvaliteten på skrotet och därmed säkerställa hållbara metallflöden i en föränderlig marknad.

META – Resurseffektiva gjuterier

META handlar om att utveckla nya metoder och tekniker för att minska spill, öka återanvändningen och förbättra processer ur ett helhetsperspektiv. Projektet har involverat flera svenska gjuterier och stärker branschens förmåga att arbeta långsiktigt hållbart.