Gjutning i metall används för att skapa allt från små detaljer till flera ton tunga industrikomponenter. Du hittar gjutgods i fordon, vindkraftverk, verkstadsutrustning, byggnadskonstruktioner, vatten- och avloppssystem, hushållsprodukter och mycket mer.
Hur går gjutning till?
- Smältning: Metallen, oftast järn, stål eller aluminium, värms upp till mycket hög temperatur tills den blir flytande.
- Formning: Den smälta metallen hälls i en form, som kan vara tillverkad av sand, metall eller andra material.
- Stelnande och avformning: Metallen svalnar och stelnar i formens geometri. Efteråt tas godset ur formen.
- Efterbearbetning: Beroende på krav kan godset bearbetas vidare, t.ex. slipas, maskinbearbetas eller ytbehandlas.
Olika gjuttekniker
Det finns många olika sätt att gjuta metall. Vilken gjutmetod som används beror bland annat på material, komponentens utformning, krav på egenskaper och hur stora volymer som ska tillverkas. Nedan presenteras de vanligast förekommande i Sverige:
Sandgjutning
En av de vanligaste gjutmetoderna och används framför allt för järn, stål och aluminium. Formen tillverkas av sand och används normalt bara en gång. Metoden är flexibel och lämpar sig för allt från små komponenter till mycket stora gjutgods.
Pressgjutning
En snabb och automatiserad metod där smält metall pressas in i en permanent metallform under högt tryck. Metoden används framför allt för aluminium-, zink- och magnesiumlegeringar och lämpar sig väl för stora produktionsvolymer och komponenter med komplex geometri och hög måttnoggrannhet.
Kokillgjutning
Vid kokillgjutning gjuts metallen i en permanent form, vanligtvis av metall, som kan användas många gånger. Metoden används framför allt för aluminium och andra icke-järnmetaller och ger god ytfinish och måttnoggrannhet.
Precisionsgjutning
En metod som gör det möjligt att tillverka komponenter med komplexa former, tunna detaljer och hög precision. Precisionsgjutning används bland annat för komponenter inom flygindustrin, energisektorn och andra områden där höga krav ställs på material och geometri.
Hur ser ett gjuteri ut?
Ett gjuteri kan se väldigt olika ut beroende på vad som tillverkas och vilken gjutmetod som används. Vissa är stora, högt automatiserade produktionsanläggningar, medan andra arbetar i mindre skala med större inslag av manuellt arbete.
I ett gjuteri finns vanligtvis ugnar där metallen smälts, utrustning för att tillverka formar och kärnor samt områden där den smälta metallen gjuts. Efter gjutningen följer olika steg för efterbearbetning och kvalitetskontroll innan komponenten är färdig att levereras.
Gemensamt för gjuterier är kombinationen av höga temperaturer, avancerad teknik och stor precision. Det är här metall och metallskrot får en ny form och blir till komponenter som används i allt från fordon och energisystem till maskiner, infrastruktur och produkter vi möter i vardagen.
Varför gjutning?
Gjutning är en flexibel och resurseffektiv tillverkningsmetod som gör det möjligt att skapa komponenter som kan vara svåra eller ibland omöjliga att tillverka på andra sätt.
Gjutning är särskilt lämpligt när man vill:
- tillverka komplexa former och integrera flera funktioner i en och samma komponent
- producera allt från små detaljer i stora serier till mycket stora och tunga komponenter
- använda materialet effektivt och minimera materialspill
- använda återvunnen metall som råvara
Gjutning ger stor frihet i både konstruktion och materialval. För många av de komponenter som behövs i industrin och samhället är gjutning därför inte bara ett effektivt tillverkningsalternativ, utan en förutsättning.
Vill du lära dig mer om gjutning?
Ta en titt i Gjuterihandboken som är en del av Metallkompetens.se.